Blått, grått, grönt fär ägat
Världsspegeln, dit längstans vingar bär
En fröjd att skåda, att sinnet öppna
Flyende sot på svarta vingar far

Om natten, stormen och vinden
Molnfria vyers inre horisont ler
En öppning I stormen den ser
En öppning I stormen den ser

En lockelse inte bara på ytan
Inte endast en färd, även ett mål
Vad väntar mig under systrar nio?
Van döljer Rans döttrar für mig?

Här skall jag finna min ro
Här skall jag finna min sinnesfrid
Här skall jag för evigt vila
Och I Ägirs djupa salar min ängest begrave

Ett sista offer för Njors
Ett sista blot för välgång pa färden
En hemlichet som skall bli min
Ingen ånger, vad böljorna give