Spillror ifrån det förgångna tiden är nu.

Ensamhetens värld där lever vi,

med allting som samlats på hög

runt omkring oss,

för ständigt vårt inre

mot störning och disharmoni.

Alla drömmare som vet

någonting annat har fel.

Det kanske är så att man är vilseledd.

Varför finnas här till ingen nytta?

Tiden går lidande

min själ far vidare

i drömmen.

Sökandes svar i en dimma som präglas

av vilsenhet och ofullständigt liv.

Där morallösa människor tar vid

och tanken blir till en känsla

av maktlöshet tvivel och likgiltighet. .

Då, vi råkas och samlas till fest

för förstånd bortom en

hycklandes, gycklandes, abrakadabra värld.