Den bleka mĂ„nens skĂ€ra skĂ„dar Ă€lvadans I vinternatts prakt, dĂ€r Ă€nglalika skepnader vaggas till ro Ăver glimrande snö som kyla bĂ„dar som i trans Av forsars förtrollande makt över frostlupen mo
Lockande stÀmmor manar skogen till dans Viskande sÄnger som sÀvligt trollbinder dödligas hjÀrtan Ljuder genom skogar, över hedar i stjÀrnglans Innan solen sin dager sprider och natten förrann