Det blev varmt igen
jag hade blivit van vid kappan
allt blev ljust igen
förvandligen total

Hissen fungerade
jag brukade springa
uppför trappan
solen blev en raket
mot min tapet
mitt tak
bom bom

När du kom
du stod i blom
så underbar
som det var i en dröm jag var
och jag tror nog
att du förstod
när jag sa
att jag alltid vill vara kvar

Det blev varmt igen
ett känslobrus så rent från svärta
så självklart på alla sätt
så märkligt rätt du kom

För den svarta sorg
som finns i varje ensamt hjärta
är stor som ett regnigt torg
en trasig
gammal korg
helt tom

När du kom
du stod i blom
så underbar
som det var i en dröm jag var
och jag tror nog
att du förstod
när jag sa
att jag alltid vill vara kvar
att jag alltid vill stanna kvar

Där du stod
du stod och log
så underbar
var det som i en dröm jag var
och jag tror nog
att du förstod
när jag sa
att jag alltid vill vara kvar
att jag alltid vill stanna kvar
att jag alltid vill stanna kvar
att jag alltid vill stanna kvar

_______

Gleice Couto